Hur vi värmer våra hus

Den 23 nov 2023 genomförde Hållbara Svartbäken ett möte om  alternativ till fjärrvärme. I en enkätundersökning i visade det sig att de allra flesta i Svartbäcken är anslutna till fjärrvärme, men det finns ett antal hushåll som använder andra metoder från kakelugnar till mer avancerade installationer av värmepumpar.  Förutom oss boende i Svartbäcken deltog kommunens energirådgivare Staffan Gunnarsson. Under mötet genomfördes 6 presentationer var och en med många kommentarer och frågor, och det blev ett avsevärt tidsöverdrag. Som tidigare: presentationer, diskussioner och kaffepaus.

Fjärrvärme vs värmepump

Lars Rydén (Valhallagatan 6) visade på normalvärmebehovet i en fastighet för traditionell standard 150-300, lågenergi enligt EU direktiv 50, och passivhus standard 15 kWh/m2 och år. En första viktig sak är att göra fastigheten så energieffektiv som möjligt. Lars eget hus med fjärrvärme drar ca 100 kWh/m2 (22 000 kWh och år) till en kostnad av ca 23 000 Kr/år. Där ingår kostnad för tappvarmvatten. Med de värmeväxlare som Vattenfall installerat går det inte att mäta tappvarmvatten och uppvärmningsvatten separat.
Fjärrvärme som är dominerande i Sverige förväntas bli dyrare, inte minst därför att biomassa som nu används av Vattenfall Värme liksom av många andra fjärrvärmebolag, blir dyrare med den pågående övergången från fossilbränsle till biomassa med allt större efterfrågan samtidigt som trycket på att avverka mindre skog ökar. Nu har fjärrvärme ca 50 % av marknaden i Sverige och i Uppsala tätort 90 %. Vattenfalls anslutningsavgift för fjärrvärme för en enfamiljs-fastighet har blivit i dag orimligt hög. De favoriserar anslutning av fastigheter med många hushåll.
Vi ser idag en långsam övergång från fjärrvärme till värmepump. Två exempel redovisades nämligen Malmö Live med storskalig installation (71 hål vardera 280 meter och fyra värmepumpar) 2015 och Stigbergsplan 1-5 i Uppsala (12 hål vardera 320 meter och tre värmepumpar) 2023. Sverige är det land i världen som har flest värmepumpar per capita. (Se presentation)

Kakelugnar

Alexander Post (Auroragatan 7) visade hur de använder sina tre kakelugnar som huvudvärmekälla tillsammans med luftvärmepump. Visserligen får man hela tiden ta hand om brasorna, lägga in ved, men det är mycket trevligt i hushållet. Med rätt hantering (använd braständarbriketter och bra ved) blir det inte mycket luftföroreningar.

Luft-Vatten värmepump

Karl Stål (Valhallgatan 21) tackade nej till Vattenfalls fjärrvärme pga anslutningsavgiften. I stället har de valt en Luft-Vatten värmepump. Värmepumpen och värmeväxlare har installerats i en låda på gården och varmvatten cirkuleras i radiatorer i huset. En stor kostnad är installation av rör för cirkulation av varmvatten, men det kunde göras ganska enkelt.

Bergvärmepump

Christoph Andersson (Valhallgatan 19) tackade också nej till Vattenfall och efter mycket vånda och många konsultationer valde de att installera bergvärmepump. Vi bor ju på ett tjockt lager av lera och han försökte ta reda på exakt hur stort, och fick gissa på 30 m. Han betonar hur viktigt det är med mycket kompetenta och erfarna borrare. En stor svårighet är det stora vattentryck vilket fordrade att stålrör installerades efter hand. Med stora svårigheter och flera dagars arbete kom de ner till berg efter 80 meter lera. Genom de extrema egenskaperna i borrhålet med starkt flöde av vatten är värmebytet mycket fördelaktigt och värmepumpen ovanligt effektiv. Den skulle räcka till att värma flera fastigheter.

Jordvärmepump och solvärmepanel

Sven Detterberg (Valhallgatan 10) tackade också nej till Vattenfall. Han inledde med att betona hur viktigt det är att begränsa värmeförlusterna genom lämplig isolering, särskilt vid fönster, dörrar och tak. Hans lösning är en kombination av jordvärmepump och solvärmepanel. Jordvärmepump innebär att man lägger ner slangen till värmepumpen på 1 meters djup under gräsmattan, så glest som man kan, det görs med en särskild grävare. Värme tas upp från jorden på det djupet. Solpaneler på taket har cirkulerande vatten/metanol som värms av solen och lagras i tank. Ett ännu bättre system är kombination av solceller för el och solpanel för värme, men en dyr lösning. En anordning för att kombinera de två värmekällorna i ett hybridsystem tillkommer. Sven arbetar med detta professionellt och det är möjligt att kontakta honom för att få veta mer. (Se presentation)

Finansiering och bidrag

Staffan Gunnarsson (energirådgivare, Uppsala kommun) berättade om de rätt stora möjligheter som finns att få finansiell hjälp med att installera de olika systemen. Förutsättningarna för att ansöka gicks igenom. Staffan kan hjälpa de som avser att ansöka om bidrag. (Se presentation)

Andra uppvärmningsalternativ

Några fastigheter i Svartbäcken använder direktverkande el, något som inte diskuterades på mötet, men det är ju en rest från tiden då elen var otroligt billig. Likaså nämndes inte uppvärmning med oljepanna, som nästan är helt utfasat i Sverige (finns det någon sådan i Svartbäcken?). Slutligen nämndes ytterligare en möjlighet, nämligen att extrahera värme från rinnande vatten som tas upp direkt från grundvatten. Lär ha installerats på en fastighet i området. Givetvis fordras tillstånd för detta.

Mötet var överens om att ordna så att undersökning av isoleringen av husen ska kunna göras i vinter med IR kamera.